angelmoa

Jag är inte hel,  jag är ingen hel person och kommer aldrig att bli. 

Många fjädrar på mina vingar har trillat av. 
Ett brustet hjärta som aldrig kommer att läka. Även om de redan va trasigt. Men jag tror att vissa bittar går ändå att bygga upp igen men aldrig bli helt igen! 
För det saknas fortfarande en människa på denna jord! 

En person som jag aldrig mera kommer att se, inte ditt leende, inte din mjuka röst. känna dina lena händer emot mina. Aldrig kunna krama. 
De jag får krama nu, är den sten som liggar på din plats och vilar. 
Där bara ett namn och datum som står. 
Som är kall och inte alls lika mysig som du va. 

Jag minns den gången vi bodde på Opalgatan. Mardrömen skrämde mig så att när jag vakna och skrek efter dig så va du inte där. Sprang fram till telefonen, och slog ditt telefon nr som kan kunde i huvudet. 
Turen va just då fick jag svar. 
Och du frågade vad jag ville, Mitt svara va då, nehj de va inget jag glömde bort det. Och vi la på. 

Saken är den att om jag drömmer samma dröm nu och tar upp min telefon.. 
Så får jag inte längre några svar. 
En mardröm jag drömde när jag va liten blev till Sanning! 
Det gör ont och tårar varje dag som fälls för att jag inte längre kan nå dig. 
Även om jag vet att du finns ute någonstans.. 
Du är i mina drömar. Och jag vet att den dagen de är min tur så kommer vi att mötas. 
Dammtussarna under min säng låter jag va för jag vet att de är min ängels tofflor..
Och när jag ser dem vet jag att du är med mig! Vakar över mig och fortfarande älskar mig..
Älskar mig för mina misstag jag begått genom demma åren du inte varit här. även dem misstagen jag gjort när du va vid min sida.  

De är många som saknar dig ska du veta. Finns inte en enda dag då jag inte tänker på dig. 
Jag älskar dig och saknaden är oändlig! 

Dagen då du lämna mig han jag i alla fall att säga hejdå! 
Jag var vid din sida timmen innan du somnade in. 

Innan du tog dina sista andetag. 
Jag minns hur tun du va., hur Alexandra smörjade in dig för att du skulle va mjuk och ändå ha dina egna produkter på dig. 
Ängelen som Carina hängt runt halsen på dig. 
Men jag minns också en idiot som satt hemma och lana istället för att finnas där vid min sida. 
Jag min också min bästa vän som jag åkte till direkt efter och pratade minnen med. 
Vi grät och skratta och även hennes mamma va med. 
Sorligt att ens pojkvän inte fanns där. men är oerhört tacksam över min bästa vän och hennes mamma, att dem fanns där för mig.. 
De är inte ofta man ser sin bästa väns mamma gråta men de gjorde hon.. 
En känsla som jag aldrig kommer att glöma. 
Ni är otroligt finna människor som fanns för mig just då! <3

Det som gjorde ondast va att ingen sa till mig hur sjuk du egentligen va, att dem inte sa till mig att du skulle tas ifrån mig alldeles för tidigt! 
Jag minns hur arg och ledsen jag va att ingen liksom förklarat hur allvarligt de va.. 
Eller va de bara jag som va rädd och inte ville inse att jag aldrig mera kommer att vara hel?! 
Jag vet inte.. 
Så mycket som skrämmde mig, att förlora den ända människan jag verkligen litat på som alltid lyssnat som alltid ställt upp på mig vilken tid på dygnet som helst. 


                                                                               Rest in peace!