Början
Ja i dag börjar det..
Från och med nu är min pojk borta i 90 dagar, det känns för jävligt eftersom att jag inte mår så jätte bra.
Men jag ska inte tvinga honom att vara hemma utan detta är ju faktiskt något han vill och nu får han äntligen göra det han brinner för..
Jag hoppas verkligen att han får det bra och att kommer hem med fina muskler moahaha.
Haha ja just nu mår jag inte toppen mycket hemma och massa sådant. Och jag hoppas att allt kommer bli bättre snart, ni som är mina kompisar ni vet vad jag pratar om och jag är super glad att jag verkligen har er.. Älskar er allihopa. Bara så ni vet. Ni är bäst!! <3
Ett utav alla minnen på sjukhuset som släkten familjen berättat
Alla i min familj vet ett speciellt minne av den tiden jag låg på sjukhuset. Jag ska ta upp ett ganska roligt minne som folk i min familj släkt har sagt till mig väldigt mycket.
Det va när min farmor kom till mig och hälsa på. Hon hade även med sig min syster.
Jag hade varit jätte dålig i några dagar och inte alls varit bra.
Min farmor hade köpt pennor och en målarbok till mig. Men jag tog inte emot det så farmor la det på bordet jämte mig.. Men då kom min syster och tog mina pennor och målarboken och satte sig och måla.
Då såg farmor mig, och jag titta fort på Alexandra och räckte ut tungan och vände snabbt bort huvudet igen..
Då blev min farmor jätte glad av att jag liksom bara reagerade , att jag blev sur att Alex hade tagit dom..
Efter det så va alla glada att jag hade gjort det, det va fortfarande ett hopp..
Jag skratta jätte mycket när dom sa det till mig haha :):)) släkten och familjen tyckte det va underbart
Ibland
Att leva med ett hjärtfel är inte alltid så kul. Du måste hela tiden tänka på vad du får göra och vad du inte får göra. Du måste tänka på att ta dina mediciner, du måste tänka på att du kan inte överanstränga dig.. Vad kommer du orka vad kommer du inte orka?!
Det är heltiden massa tänkande. Men ibland så glömmer man liksom av att man är sjuk. Du tänker inte på att du är annorlunda. Man glömmer liksom av allt ibland man kopplar bort. Man vill liksom vara den tjejen som kan göra allting som alla andra kan göra.
Livet ?!?!
Att ha det hjärtfelet som jag har är inte lätt, det är många gånger jag önska att jag dig under operationerna och sådant. Jag vet att det låter hemskt. Men så är det ju tyvärr...
Det är många gånger jag kollar på mig själv i spegeln och tänkt kan man inte göra något åt mitt ärr som jag har..
Jag hatar det mest utav allt på min kropp men jag får försöka leva med det finns det något man skulle kunna göra åt det så önska jag att jag hade fått frågan vill du göra något åt det eller vill du ha kvar det?!?!
Vad hade ni gjort åt det?!?!
Tips
Hejsan, alla söta
Tänkte tipsa på en söt tjej nu som heter Hanna.
Hon har Roliga tävlingar samtidigt som hon skriver om massa andra Grejer.
Så kom igen och gå in och va med och TÄVLA PÅ HENNES BLOGG.
Du vinner en valfri grej från
www.brandsinfashion.com
Så gå in och tävla nu på, KLICKA PÅ BILDEN SÅ KOMMER DU DIREKT TILL TÄVLINGEN!
Tänkte tipsa på en söt tjej nu som heter Hanna.
Hon har Roliga tävlingar samtidigt som hon skriver om massa andra Grejer.
Så kom igen och gå in och va med och TÄVLA PÅ HENNES BLOGG.
Du vinner en valfri grej från
www.brandsinfashion.com
Så gå in och tävla nu på, KLICKA PÅ BILDEN SÅ KOMMER DU DIREKT TILL TÄVLINGEN!
FRÅGOR
Ja jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om mitt hjärtfel!
Ni får liksom komma med lite frågor så ska jag svara på dom:)
SÅ KOM IGEN NU OCH FRÅGA LITE FRÅGOR,VAD VILL NI VETA?!
Ni får liksom komma med lite frågor så ska jag svara på dom:)
SÅ KOM IGEN NU OCH FRÅGA LITE FRÅGOR,VAD VILL NI VETA?!
Mer än tusen ord
En bild säger mer än tusen ord!
Mobilskal, Har ni frågor så skriv dom till mig :)
Hejsan, i dag orkar jag inte skriva just om mitt hjärtfel, Måste ju komma med lite annat också än bara om mitt hjärtfel :D
Tänke visa ett as snyggt skal som jag köpt till Mobilen min :D
Säg vad ni tycker om!
Just det. Ni får fortfarande skriva lite olika frågor som jag kan svara på.
Fråga vad ni vill veta !! :)
Tänke visa ett as snyggt skal som jag köpt till Mobilen min :D
Säg vad ni tycker om!
Just det. Ni får fortfarande skriva lite olika frågor som jag kan svara på.
Fråga vad ni vill veta !! :)
Tips på olika bloggar!
Ja jag kan ju inte bara skriva om mitt enkammarhjärta så här tänkte jag tipsa lite olika bloggar. :)
Först har vi en tjej som heter Madelene som skriver om sig själv mode och massa andra skojiga grejer. Inte så att det blir så långtråkigt heller. :D En kanon blogg om man gillar att läsa bloggar. :) Madelene använder sig mycket av bilder också för det blir ju sjukt mycket roligare att läsa då än om det bara är en lång text :D
Madelene
Så går klicka på länken, tror ni kommer gilla det ni läser. :)
Ja sen har vi ju min kompis som jag självklart vill tipsa om.
Hon skriver mycket om vad hon hittar på för skoj. :)
Så det handlar mycket om vad som händer i hennes liv.
En sjukt rolig tjej, plus min älskade vän.
Annha
Nu hoppas jag verkligen ni går in och läser bådas. :)
För dom är mycket intressanta båda två. :)
Så kom igen nu alla söta läsare!!
Först har vi en tjej som heter Madelene som skriver om sig själv mode och massa andra skojiga grejer. Inte så att det blir så långtråkigt heller. :D En kanon blogg om man gillar att läsa bloggar. :) Madelene använder sig mycket av bilder också för det blir ju sjukt mycket roligare att läsa då än om det bara är en lång text :D
Madelene
Så går klicka på länken, tror ni kommer gilla det ni läser. :)
Ja sen har vi ju min kompis som jag självklart vill tipsa om.
Hon skriver mycket om vad hon hittar på för skoj. :)
Så det handlar mycket om vad som händer i hennes liv.
En sjukt rolig tjej, plus min älskade vän.
Annha
Nu hoppas jag verkligen ni går in och läser bådas. :)
För dom är mycket intressanta båda två. :)
Så kom igen nu alla söta läsare!!
Lite frågor, och svar.
1) Finns det saker du måste avstå? Om hjärtat ät känsligt alltså
Svar: Asså man vill inte att jag ska perca och tatuera mig och sådant så helst vill man ju att jag ska avstå från att göra sådant, men jag har ju både percat och tatuerat mig, och det gick bra.
Jag fick ett par tabletter utav min läkare som jag kundet ta för att göra så att det blev en mindre risk för infektioner och sådant.
Sen ska jag inte träna allt för hårt för det orkar inte min kropp av.
Jag blir hängig, och skakig i hela kroppen. Så träna lagom.
Drick inte för mycket alkohol så att jag däckar jag ska inte heller göra som läkaren har sakt. ^^)
Men annars tror jag inte det finns något som jag ska avstå så riktigt. Ingenting som jag kan komma på.
Men om jag gör det så skriver jag självklart det. :)
2) Hur du hanterar allt. och om dett finns nått jag kan göra ;)
Ja, ibland är det jätte jobbigt, men jag försöker hanter allt i min egen takt och försöka acceptera den jag är.
Finns ju i balnd att man tänker varför fick just jag denna sjukdomen, varför jag, jag kan inte göra som alla andra. Typ mamma och pappa och dom säger alltid tänk på ditt hjärta och sådant om man vill tatuera sig och sådant.
Men för mig är det en risk jag vill ta. Jag vill kunna leva så normalt som jag kan.
Jag vill inte behandlas som en annan person bara för att jag har hjärtfel.
Jag vill inte att folk ska se mig som en person som det är något "fel" på.
Jag har ju det men jag vill liksom inte att folk ska tycka synd om mig bara för det.. Hade kanske varit en annan grej om jag mådde jätte dåligt, och orka verkligen ingenting. Men så är det ju inte.
Det jag vill att mina kompisar, familj och sådant ska göra för mig. är att ni ska inte se mig som ett hinder bara för att jag har hjärtfel.
Jag vill att ni ska finnas där om jag hade legat på sjukhuset. Kanske om jag skulle gå igeonom en jobbig sak så vill jag att ni ska finnas där men jag vill liksom komma och säga det själv när jag har det jobbigt.
Jag vill också att ni ska veta att, jag kan inte göra allt som ni.
Och så vill jag att ni ska acceptera mig för den jag är.
Det är nog det jag vill! :)
3) Hej Moa!
Jag har också enkammarhjärta, född -93, från Göteborg. Det skulle vara intressant att veta hur du haft det, hur din uppväxt sett ut med ex skola, vänner osv. Jag har läst lite av dina "äldre" inlägg, mycket intressant och modigt att berätta för andra på din blogg! Jag hoppas att allt är bra med dig!
:D Sköt om dig !
Ja, jag började väldigt sent på dagis. Jag tror att jag börja på dagis när jag va 4-5 år.
Och då hade jag det väldigt bra kompisarna och sådant där förstor la inte riktigt. för det gjorde jag ju knappt själv. Men jag hade ju inga problem alls med mina kompisar på Dagis.
Sen började man ju liksom 1 och allt det.
Jag tyckte det va väldigt jobbigt att typ ha linnen, bada och sådant med mina kompisar i skolan och sådant pågrund utav att jag hade ett hjärtfel. Och man såg mitt ärr väldigt tydligt tyckte jag. Så jag hade ju aldrig linnen och sådant så att folk såg det.
Men alla viste ju liksom om det.
Problemet va ju att jag blev ganska trött i skolan och sådant orkade inte riktigt med ibland, och sådant.
Men det viste ju mina lärare om och dom tog hand om mig väldigt bra.
Utom 1 gång när jag var på fritids och ramla på min rygg och tappade andan och lärna bara ignorerade mig så jag fick krypa in till dagiset helt själv, sen kom min syster eller Farmor och hämta mig kommer inte riktigt ihåg. Men senare på dagen så hamnade jag på sjukhuset. och spyde och massa sådant. Jag minns inte det så bra. Men jag tror inte jag va kvar på fritidset längre efter de.
Sen när jag gick i 4-5 började jag en ny skola för att vi flyttade och sådant.
Och då blev det jätte jobbigt för dom ville inte tro på att jag hade ett enkammarhjärta.
Utan dom sa att jag ljög och sådant. men det gjorde jag inte.
Så tillslut så tog jag med min massa gamla kort på mig när jag va lite. och visa bilder på mig. när jag låg på sjukhuset och precis gjort operation och låg med massa saldar och massa andra grejer.
Sen efter det så blev det bättre.
Men jag har alltid haft det jobbigt i skolan.
Blivit trött. ont i huvudet och massa sådant.
Men jag va ofta kvar hela dagarna, men ofta va det huvudvär och massa sådant.
Orka liksom inte lyssna på lektionerna och sådant.
Sen Gymnasiet va ju också ganska jobbigt, men jag tog studenten. jag bestämde mig att jag ska bli klar med skolan jag ska ta studenten. Precis som alla andra.
Jag va ofta sjuk. Men jag fick plugga mera hemma istället för att sitta i skolan och sådant.
Det som va jobbigt i Gymnasiet va ju att alla lärare viste inte riktigt att jag hade enkammarhjärta eller så förstod dom sig inte på riktigt vad det innebar att ha det.
Det va en lärare som sa att jag inte kunde få G pågrund utav att jag hade hjärtfel.
Men riktigt så va det inte visa saker har jag svårare med men det har la alla?!
Men jag fick i alla fall inte den hjälpen jag behövde just då. Så jag kastade boken på henne och gick därifrån och kom inte tillbaka till henne. Kolla inte ens på henne när vi såg varandra i korridoen och sådant.
Ja, om du inte riktigt fick alla svar så får du gärna fråga igen. men jag hoppas jag har svarat på det du vill ha reda på..
Men fråga gärna igen om det är något som jag missat.
Svar: Asså man vill inte att jag ska perca och tatuera mig och sådant så helst vill man ju att jag ska avstå från att göra sådant, men jag har ju både percat och tatuerat mig, och det gick bra.
Jag fick ett par tabletter utav min läkare som jag kundet ta för att göra så att det blev en mindre risk för infektioner och sådant.
Sen ska jag inte träna allt för hårt för det orkar inte min kropp av.
Jag blir hängig, och skakig i hela kroppen. Så träna lagom.
Drick inte för mycket alkohol så att jag däckar jag ska inte heller göra som läkaren har sakt. ^^)
Men annars tror jag inte det finns något som jag ska avstå så riktigt. Ingenting som jag kan komma på.
Men om jag gör det så skriver jag självklart det. :)
2) Hur du hanterar allt. och om dett finns nått jag kan göra ;)
Ja, ibland är det jätte jobbigt, men jag försöker hanter allt i min egen takt och försöka acceptera den jag är.
Finns ju i balnd att man tänker varför fick just jag denna sjukdomen, varför jag, jag kan inte göra som alla andra. Typ mamma och pappa och dom säger alltid tänk på ditt hjärta och sådant om man vill tatuera sig och sådant.
Men för mig är det en risk jag vill ta. Jag vill kunna leva så normalt som jag kan.
Jag vill inte behandlas som en annan person bara för att jag har hjärtfel.
Jag vill inte att folk ska se mig som en person som det är något "fel" på.
Jag har ju det men jag vill liksom inte att folk ska tycka synd om mig bara för det.. Hade kanske varit en annan grej om jag mådde jätte dåligt, och orka verkligen ingenting. Men så är det ju inte.
Det jag vill att mina kompisar, familj och sådant ska göra för mig. är att ni ska inte se mig som ett hinder bara för att jag har hjärtfel.
Jag vill att ni ska finnas där om jag hade legat på sjukhuset. Kanske om jag skulle gå igeonom en jobbig sak så vill jag att ni ska finnas där men jag vill liksom komma och säga det själv när jag har det jobbigt.
Jag vill också att ni ska veta att, jag kan inte göra allt som ni.
Och så vill jag att ni ska acceptera mig för den jag är.
Det är nog det jag vill! :)
3) Hej Moa!
Jag har också enkammarhjärta, född -93, från Göteborg. Det skulle vara intressant att veta hur du haft det, hur din uppväxt sett ut med ex skola, vänner osv. Jag har läst lite av dina "äldre" inlägg, mycket intressant och modigt att berätta för andra på din blogg! Jag hoppas att allt är bra med dig!
:D Sköt om dig !
Ja, jag började väldigt sent på dagis. Jag tror att jag börja på dagis när jag va 4-5 år.
Och då hade jag det väldigt bra kompisarna och sådant där förstor la inte riktigt. för det gjorde jag ju knappt själv. Men jag hade ju inga problem alls med mina kompisar på Dagis.
Sen började man ju liksom 1 och allt det.
Jag tyckte det va väldigt jobbigt att typ ha linnen, bada och sådant med mina kompisar i skolan och sådant pågrund utav att jag hade ett hjärtfel. Och man såg mitt ärr väldigt tydligt tyckte jag. Så jag hade ju aldrig linnen och sådant så att folk såg det.
Men alla viste ju liksom om det.
Problemet va ju att jag blev ganska trött i skolan och sådant orkade inte riktigt med ibland, och sådant.
Men det viste ju mina lärare om och dom tog hand om mig väldigt bra.
Utom 1 gång när jag var på fritids och ramla på min rygg och tappade andan och lärna bara ignorerade mig så jag fick krypa in till dagiset helt själv, sen kom min syster eller Farmor och hämta mig kommer inte riktigt ihåg. Men senare på dagen så hamnade jag på sjukhuset. och spyde och massa sådant. Jag minns inte det så bra. Men jag tror inte jag va kvar på fritidset längre efter de.
Sen när jag gick i 4-5 började jag en ny skola för att vi flyttade och sådant.
Och då blev det jätte jobbigt för dom ville inte tro på att jag hade ett enkammarhjärta.
Utan dom sa att jag ljög och sådant. men det gjorde jag inte.
Så tillslut så tog jag med min massa gamla kort på mig när jag va lite. och visa bilder på mig. när jag låg på sjukhuset och precis gjort operation och låg med massa saldar och massa andra grejer.
Sen efter det så blev det bättre.
Men jag har alltid haft det jobbigt i skolan.
Blivit trött. ont i huvudet och massa sådant.
Men jag va ofta kvar hela dagarna, men ofta va det huvudvär och massa sådant.
Orka liksom inte lyssna på lektionerna och sådant.
Sen Gymnasiet va ju också ganska jobbigt, men jag tog studenten. jag bestämde mig att jag ska bli klar med skolan jag ska ta studenten. Precis som alla andra.
Jag va ofta sjuk. Men jag fick plugga mera hemma istället för att sitta i skolan och sådant.
Det som va jobbigt i Gymnasiet va ju att alla lärare viste inte riktigt att jag hade enkammarhjärta eller så förstod dom sig inte på riktigt vad det innebar att ha det.
Det va en lärare som sa att jag inte kunde få G pågrund utav att jag hade hjärtfel.
Men riktigt så va det inte visa saker har jag svårare med men det har la alla?!
Men jag fick i alla fall inte den hjälpen jag behövde just då. Så jag kastade boken på henne och gick därifrån och kom inte tillbaka till henne. Kolla inte ens på henne när vi såg varandra i korridoen och sådant.
Ja, om du inte riktigt fick alla svar så får du gärna fråga igen. men jag hoppas jag har svarat på det du vill ha reda på..
Men fråga gärna igen om det är något som jag missat.
Frågestund!!
Har ni några frågor om hur det är att leva med ett enkammarthjärta?!
Fråga vad ni vill så ska jag försöka svara så gott jag kan på era frågor!!!
Familj, släktingar.
Ja eftersom att jag bara va 6 år gammal så kan jag inte säga så mycket, om hur dom kände, tänkte och så vidare. Utan det är bara att försöka tänka sig i en sådan situation.
Det kanske inte går, men tänkt dig att ha ett litet litet barn, du vet att hon är jätte sjuk, men du kan ingenting göra utan du kan bara sitta och vänta.
Tankarna går nog lite hur som helst just nu.
Kommer mitt älskade barn att överleva?!
Kommer hon någonsin kunna leva ett så normalt liv som möjligt?!
Kommer hon dö?!
kommer hon sitta i rullstol?!
Vad kommer hända, och så vidare?!
Finns så många tankar hos en person. hos hela familjen.
Kommer dom att prata om det. ?!
Ja det är nog svårt. Jag vet att mina föräldrar aldrig gav upp hoppet om att jag skulle överleva.
Och det är jag jätte glad över, att dom orkade stå ut alla år av sorg, orohet. och massa andra saker.
All väntan på att inte få några svar.
Ha så många frågor.. Men inte en ända kan läkaren svara på.
För dom vet inte hur nästa steg kommer att se ut.
Hur tror du dina föräldrar hade tänkt?! Tankarna och allt annat?!
Kanske är du förälder själv, och har ett litet barn som e sjukt men du kan inte göra ett skit.
Stå ut, finns där för varandra, prata om det, le och skratta även om det är svårt.
Men det måste man för att man ska orka med allt.
Det kan jag lova dig..
Alla människor behöver någon i svåra stunder, min familj, hade varandra dom hade mina släktingar, vänner, och många flera.
Så stå ut, det löser sig det kommer att gå bra jag lovar dig.
I alla stunder är det inte jätte bra allt kanske inte kommer gå bra, men du vet i alla fall att du älska ditt barn och att du alltid kommer att älska det, och att ditt barn alltid kommer att älska dig!.
Va rädda om varandra.
Lev varje dag som om det vorre den sista. :)
Du vet aldrig vad som kommer att hända.
Kommer hon någonsin kunna leva ett så normalt liv som möjligt?!
Kommer hon dö?!
kommer hon sitta i rullstol?!
Vad kommer hända, och så vidare?!
Finns så många tankar hos en person. hos hela familjen.
Kommer dom att prata om det. ?!
Ja det är nog svårt. Jag vet att mina föräldrar aldrig gav upp hoppet om att jag skulle överleva.
Och det är jag jätte glad över, att dom orkade stå ut alla år av sorg, orohet. och massa andra saker.
All väntan på att inte få några svar.
Ha så många frågor.. Men inte en ända kan läkaren svara på.
För dom vet inte hur nästa steg kommer att se ut.
Hur tror du dina föräldrar hade tänkt?! Tankarna och allt annat?!
Kanske är du förälder själv, och har ett litet barn som e sjukt men du kan inte göra ett skit.
Stå ut, finns där för varandra, prata om det, le och skratta även om det är svårt.
Men det måste man för att man ska orka med allt.
Det kan jag lova dig..
Alla människor behöver någon i svåra stunder, min familj, hade varandra dom hade mina släktingar, vänner, och många flera.
Så stå ut, det löser sig det kommer att gå bra jag lovar dig.
I alla stunder är det inte jätte bra allt kanske inte kommer gå bra, men du vet i alla fall att du älska ditt barn och att du alltid kommer att älska det, och att ditt barn alltid kommer att älska dig!.
Va rädda om varandra.
Lev varje dag som om det vorre den sista. :)
Du vet aldrig vad som kommer att hända.
Ja som ni märker så skriver jag om mitt hjärtfel, om hur folk runt om kring dig kanske tänker, ja nästan allt försöker jag att skriva om i en sådan situation som jag och min famij har varit i..
det kan inte kan skriva är deras tankar utan man får försöka sätta sig i en sådan situation istället..
Kanske inte är världens lättaste men, det finns nog någon mera i världen som har haft det som jag.
Kanske inte just denna situationen, utan kanske någon annan situation...
Hoppas ni förstår vad jag försöker mena med det jag skriver och att ni tycker om det jag skriver..
det kan inte kan skriva är deras tankar utan man får försöka sätta sig i en sådan situation istället..
Kanske inte är världens lättaste men, det finns nog någon mera i världen som har haft det som jag.
Kanske inte just denna situationen, utan kanske någon annan situation...
Hoppas ni förstår vad jag försöker mena med det jag skriver och att ni tycker om det jag skriver..
Ja nu ska jag i alla fall försöka sova
Hjärtkateterisering
När jag var 6 veckor gammal så gjorde jag en hjärtkateterisering.
Vad det är dom gör är.
hjärtkateteriseringen (även kallad hjärt-cath eller koronar angiogrfi) är en invasiv imaging förförande som gör att din läkare ska "se" hur bra ditt hjärta fungerar. Under provet är det en lång smal slang, en så kallad kateter, in i ett blodkärl i armen eller benet och Guidas till ditt hjärtat med hjälp av en specuell röntgenapparat. kontrast färgämne sprutar in genom katetern så att X-ray filmen på din ventiler, kranskärl, och kammares hjärta kan sparas.
Vad det är dom gör är.
hjärtkateteriseringen (även kallad hjärt-cath eller koronar angiogrfi) är en invasiv imaging förförande som gör att din läkare ska "se" hur bra ditt hjärta fungerar. Under provet är det en lång smal slang, en så kallad kateter, in i ett blodkärl i armen eller benet och Guidas till ditt hjärtat med hjälp av en specuell röntgenapparat. kontrast färgämne sprutar in genom katetern så att X-ray filmen på din ventiler, kranskärl, och kammares hjärta kan sparas.
En hjärt Cath är generellt säker. Men som med alla ingrepp finns det risker. Särskilda försiktighetsåtgärder vidtas för att minska dessa risker. Din läkare kommer att diskutera risken för att förfarandet med dig.
Risker av en hjärt Cath är ovanliga men kan omfatta:
-
Blödning runt den punkt av punktering
-
Onormal hjärtrytm
-
Blodproppar
-
Infektion
-
Allergisk reaktion mot färgen
-
Stroke
-
Hjärtattack
-
Perforering av ett blodkärl
-
Luftemboli (införande av luft i ett blodkärl, vilket kan vara livshotande)
-
Döden
Födsel
Detta är bara början av min historia!
Jag heter Moa Linnea Andersson, Föddes 1992-05-05.
på BB i Borås.
Fem år efter min syster kom jag.
Men denna dagen skulle förändra alls liv inte bara mitt utan mammas, pappas, och min systers liv också.
Att allt kan förändras så fort är helt otroligt.
Det jag berättar nu är inte bara om mig själv, utan det handlar mycket om min familj, släktingarna, och dom som jag träffade på sjukhuset också, dom som mina föräldrar var med där också.
Mycket tårar, men ännu mera glädje kanske?! Jag vet inte, det avgör ni själva!
När jag föddes så trodde alla att jag va den friska lilla söta tjejen, med ett helt hjärta, men tyvärr var det inte så. Det visade sig när vi skulle åka hem, då dom stoppa oss och sa att allt är inte riktigt som det brukar.
Så dom tog sig en närmare titt, och min läkare Karl Göran sabel hade rätt.
Jag hade födds med ett enkammarhjärta, som också satt på fel sida, alltså det var spegelvänt allting.
Helt otroligt tycker ni inte det?!
Detta är inte slutet!! Det är bara början till ett liv, dom viste inte ens om jag skulle klara mig, eftersom att nästan ingen alls tidigare har klarat operationerna.
Min familj, släktingarna, och alla våra vänner va jätte ledsna.
Alla satt nog just då och undra vad som ska hända, kommer hon klara sig?!
Stackars mina föräldrar, min syster.
Men ändå va det la syndast om mig?! Det va ju ändå jag som skulle genomgå alla operationer, alla prover, och allt annat som dom behövde göra.
Vem tycker ni syndast om mig eller min familj? Släktingarna kanske ?!
Jag vet inte det är bara ni som kan svara på det.. Den frågan kommer jag ju bara få svar på om ni svarar på den..
Ja som sagt detta är bara en liten liten del av allt!!!
BARA BÖRJAN!
Jag heter Moa Linnea Andersson, Föddes 1992-05-05.
på BB i Borås.
Fem år efter min syster kom jag.
Men denna dagen skulle förändra alls liv inte bara mitt utan mammas, pappas, och min systers liv också.
Att allt kan förändras så fort är helt otroligt.
Det jag berättar nu är inte bara om mig själv, utan det handlar mycket om min familj, släktingarna, och dom som jag träffade på sjukhuset också, dom som mina föräldrar var med där också.
Mycket tårar, men ännu mera glädje kanske?! Jag vet inte, det avgör ni själva!
När jag föddes så trodde alla att jag va den friska lilla söta tjejen, med ett helt hjärta, men tyvärr var det inte så. Det visade sig när vi skulle åka hem, då dom stoppa oss och sa att allt är inte riktigt som det brukar.
Så dom tog sig en närmare titt, och min läkare Karl Göran sabel hade rätt.
Jag hade födds med ett enkammarhjärta, som också satt på fel sida, alltså det var spegelvänt allting.
Helt otroligt tycker ni inte det?!
Detta är inte slutet!! Det är bara början till ett liv, dom viste inte ens om jag skulle klara mig, eftersom att nästan ingen alls tidigare har klarat operationerna.
Min familj, släktingarna, och alla våra vänner va jätte ledsna.
Alla satt nog just då och undra vad som ska hända, kommer hon klara sig?!
Stackars mina föräldrar, min syster.
Men ändå va det la syndast om mig?! Det va ju ändå jag som skulle genomgå alla operationer, alla prover, och allt annat som dom behövde göra.
Vem tycker ni syndast om mig eller min familj? Släktingarna kanske ?!
Jag vet inte det är bara ni som kan svara på det.. Den frågan kommer jag ju bara få svar på om ni svarar på den..
Ja som sagt detta är bara en liten liten del av allt!!!
BARA BÖRJAN!
SNYGGINGAR
Underbart
Hejsan, alla snyggingar.. :)
Hoppas ni mår bra för det gör jag även om kanske inte allt är på topp.
Men men Ja, som ni kanske inte vet..
så har jag i alla fall blivit vän med lilla Annha. :) <3
Känns faktisk as bra att vara vän med henne. För nu behöver man inte tänka på aaa, fan jag kan inte åka till Magra i dag pågrund utav att annha är där, eller nej jag kanske kommer träffa på lilla Annha, när jag kommer till Alingsås.
Nu behöver jag inte tänka så.. Utan nu ses vi som vi brukade göra förut, och jag orkar inte med massa bråk ändå med människor.
Så så jäkla onödigt, har ju massa annat att tänka på än på massa människor jag bråkar med.
Men men tihi. :)
Allt är bra mellan oss, och allt är bra med alla mina andra kompisar. :) Så helt underbart... Nu leker livet igen.
Kanske inte varje dag, men nästan..
Jag har bestämmt mig för att jag ska försöka vara ute en stund varje dag. Utan söndag då om jag inte måste för då ska jag ligga i soffan och tjocka mig. :P hehe
Hehe men nu orkar jag inte skriva mera, nu får ni roa er på något annat sätt ;)
Pusspusspåer!!!
Hoppas ni mår bra för det gör jag även om kanske inte allt är på topp.
Men men Ja, som ni kanske inte vet..
så har jag i alla fall blivit vän med lilla Annha. :) <3
Känns faktisk as bra att vara vän med henne. För nu behöver man inte tänka på aaa, fan jag kan inte åka till Magra i dag pågrund utav att annha är där, eller nej jag kanske kommer träffa på lilla Annha, när jag kommer till Alingsås.
Nu behöver jag inte tänka så.. Utan nu ses vi som vi brukade göra förut, och jag orkar inte med massa bråk ändå med människor.
Så så jäkla onödigt, har ju massa annat att tänka på än på massa människor jag bråkar med.
Men men tihi. :)
Allt är bra mellan oss, och allt är bra med alla mina andra kompisar. :) Så helt underbart... Nu leker livet igen.
Kanske inte varje dag, men nästan..
Jag har bestämmt mig för att jag ska försöka vara ute en stund varje dag. Utan söndag då om jag inte måste för då ska jag ligga i soffan och tjocka mig. :P hehe
Hehe men nu orkar jag inte skriva mera, nu får ni roa er på något annat sätt ;)
Pusspusspåer!!!
Underbart, men orolig!
Hejsan alla snyggingar!
Hoppas allt är bra med er, jag försöker i alla fall ta mig fram, och det funkar ju än så länge.
Sitter i soffan och längtar tills i sommar. :) Verkligen längtar..
Men men sitter också och oroar mig, för att jag kanske inte har jobb efter Februari. Jag hoppas i alla fall att jag får vara kvar. :)
För snart är det ett halvår jag har jobbat där, och det känns kanon verkigen.. Jag älskar mina arbetskamrater det är dom bästa!
Vi har kul, vi skrattar och pratar verkligen om allt.
Carolina min chef är as skön, haha Bästa med henne är att hon verkligen bjuder på sig själv. :)
As kul..
Och jag hoppas verkligen att jag får vara kvar.
om det är något som hänt, så finns verkligen alla arbetskamratet där för en, och det känns helt underbart att alla är så sköna, snälla och helt underbara. Och jag hoppas att dom också tyker om mig! :)
Men men nu ska jag äta lite mat, med David och Pär. :)
Men men ni får ha det bra alla mina underbara människor. Älskar er!!!
Hoppas allt är bra med er, jag försöker i alla fall ta mig fram, och det funkar ju än så länge.
Sitter i soffan och längtar tills i sommar. :) Verkligen längtar..
Men men sitter också och oroar mig, för att jag kanske inte har jobb efter Februari. Jag hoppas i alla fall att jag får vara kvar. :)
För snart är det ett halvår jag har jobbat där, och det känns kanon verkigen.. Jag älskar mina arbetskamrater det är dom bästa!
Vi har kul, vi skrattar och pratar verkligen om allt.
Carolina min chef är as skön, haha Bästa med henne är att hon verkligen bjuder på sig själv. :)
As kul..
Och jag hoppas verkligen att jag får vara kvar.
om det är något som hänt, så finns verkligen alla arbetskamratet där för en, och det känns helt underbart att alla är så sköna, snälla och helt underbara. Och jag hoppas att dom också tyker om mig! :)
Men men nu ska jag äta lite mat, med David och Pär. :)
Men men ni får ha det bra alla mina underbara människor. Älskar er!!!
Underbart, men orolig!
Hejsan alla snyggingar!
Hoppas allt är bra med er, jag försöker i alla fall ta mig fram, och det funkar ju än så länge.
Sitter i soffan och längtar tills i sommar. :) Verkligen längtar..
Men men sitter också och oroar mig, för att jag kanske inte har jobb efter Februari. Jag hoppas i alla fall att jag får vara kvar. :)
För snart är det ett halvår jag har jobbat där, och det känns kanon verkigen.. Jag älskar mina arbetskamrater det är dom bästa!
Vi har kul, vi skrattar och pratar verkligen om allt.
Carolina min chef är as skön, haha Bästa med henne är att hon verkligen bjuder på sig själv. :)
As kul..
Och jag hoppas verkligen att jag får vara kvar.
om det är något som hänt, så finns verkligen alla arbetskamratet där för en, och det känns helt underbart att alla är så sköna, snälla och helt underbara. Och jag hoppas att dom också tyker om mig! :)
Men men nu ska jag äta lite mat, med David och Pär. :)
Men men ni får ha det bra alla mina underbara människor. Älskar er!!!
Hoppas allt är bra med er, jag försöker i alla fall ta mig fram, och det funkar ju än så länge.
Sitter i soffan och längtar tills i sommar. :) Verkligen längtar..
Men men sitter också och oroar mig, för att jag kanske inte har jobb efter Februari. Jag hoppas i alla fall att jag får vara kvar. :)
För snart är det ett halvår jag har jobbat där, och det känns kanon verkigen.. Jag älskar mina arbetskamrater det är dom bästa!
Vi har kul, vi skrattar och pratar verkligen om allt.
Carolina min chef är as skön, haha Bästa med henne är att hon verkligen bjuder på sig själv. :)
As kul..
Och jag hoppas verkligen att jag får vara kvar.
om det är något som hänt, så finns verkligen alla arbetskamratet där för en, och det känns helt underbart att alla är så sköna, snälla och helt underbara. Och jag hoppas att dom också tyker om mig! :)
Men men nu ska jag äta lite mat, med David och Pär. :)
Men men ni får ha det bra alla mina underbara människor. Älskar er!!!
Längensen
Ja nu var det längsen jag skerv här, jag har inte riktigt orkat och sådant..
Mamma åkte in till Sjukhuset i går, men kom hem i dag i gen i alla fall. Så Känns skönt att hon är hemma.
JAG ÄLSKAR DIG MAMMA!
Jo jag ska kolla på en lägenhet nästa vecka, tror dock inte jag kommer få den, men kan ju alltid hoppas på det.
För vill verkligen komma tbx till Alingsås pågund utav att mamma är sjuk, och sådant så vill vara nära henne. :)
Plus att min pojk åker sista jan, :( Inte kul. men får la klara mig, han ska hålla på i 3 månader med PANG PANG! hahah och på dom tre månaderna får jag träffa honom 5 gången. :( <3 Men hoppas att det går fort.
Men första veckorna han är borta så är ju jag i USA! LÄNGTAR!
Ja, snart sitter jag på planet, med min älskade familj, och detta kommer jag verkligen njuta av kan jag ju säga.
Jag ska bara njuta och vara med familjen. :)
Längtar så sjukt mycket kan jag ju säga.
Men men nu ska jag kolla tv. ha de bäst
Mamma åkte in till Sjukhuset i går, men kom hem i dag i gen i alla fall. Så Känns skönt att hon är hemma.
JAG ÄLSKAR DIG MAMMA!
Jo jag ska kolla på en lägenhet nästa vecka, tror dock inte jag kommer få den, men kan ju alltid hoppas på det.
För vill verkligen komma tbx till Alingsås pågund utav att mamma är sjuk, och sådant så vill vara nära henne. :)
Plus att min pojk åker sista jan, :( Inte kul. men får la klara mig, han ska hålla på i 3 månader med PANG PANG! hahah och på dom tre månaderna får jag träffa honom 5 gången. :( <3 Men hoppas att det går fort.
Men första veckorna han är borta så är ju jag i USA! LÄNGTAR!
Ja, snart sitter jag på planet, med min älskade familj, och detta kommer jag verkligen njuta av kan jag ju säga.
Jag ska bara njuta och vara med familjen. :)
Längtar så sjukt mycket kan jag ju säga.
Men men nu ska jag kolla tv. ha de bäst
